Gummistövlar

Klafs och klofs i ösregnet, gick jag till jobbet imorse. Ordentlig utrustad med gummistövlar och regnjacka. Alla hurtiga friluftsmänniskor som hävdar att "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" hade fröjdats om de sett mej!

Jag plumsade fram på grusvägen och kunde inte låta bli att hoppa i en och annan vattenpöl. Det lilla barnet i mej tittade fram och roade sej kungligt. Jo, för jag tog ett krumelurpiller en gång i tiden "Jag vill inte blira stur!"

När jag kom fram fick jag vrida ur håret, torka bort mascaran från kinderna och låtsas som det regnade när kollegorna undrade om jag förvandlats till dränkt katt.

Minns ni i skolan, när det regnade eller snöade och man var ute på rasten och blev dyblöt om byxbenen och sen fick sitta i bara "kalasbyxor" och torka på nästa lektion? Ack ja, det var tider det!

Nåja, det är nåt visst ändå, med att plumsa fram i gummistövlar. Det får mej att känna mej så naturnära på nåt sätt, rejäl och handfast där man stompar fram. Inga små koketta klackar här inte. Kom inte här och gör er till, det här är äkta, vattentätt och ihärdigt! Jo!