låt mig va

2004-07-14 14:16 (3 kommentarer)
Alla är på min sida och fint är ju det. De flesta är glada och tycker allt låter komplicerat men bra och lämnar det där. En och annan hojtar dock om ryggradslöshet och skitstövleri och att jag borde springa åt annat håll och så är det ju inte. Men jag kan inte försvara honom, för det låter ju som värsta genomskinliga klyschorna. (Även när jag skriver det här ser det ju ut så.)

Men man kan inte kan döma människor man aldrig har träffat. Man kan inte dödförklara situationer man inte vet något om.

En säger: "ja, så länge du tycker om honom gör jag också det". Och det gör jag ju. Jag är glad också, utom under ändå ganska få perioder av nojighet.

Och det är inte som förra gången. Det är säkert. Kanske går det åt helvete, men låt mig vara glad nu åtminstone. Jag vill inte bli mer desillusionerad och katastrofprofetior hjälper mig inte.

Jag ska inte prata så mycket. Så är det med det.

Vivi

Om den har texten handlar om nagon som gar tillbaka till en fore detta pojkvan och vannerna ryggar tillbaka sa kan jag beratta en solskenshistoria. Min basta vaninna var tillsammans med en kille, de gjorde slut, var isar ett par ar men fann sedan varandra igen. De flesta av deras vanner (inklusive mig ska val erkannas) slog bakut och kom med varninens ord.

De ar numera lyckligt gifta och har barn.

Och om jag ar totalt ute och cyklar med mina gissningar ber jag om forlatelse och hoppas att jag inte trampat pa nagra tar eller sarat dig. Kram.

2004-07-14 17:54:48

tori

vivi: du var inte riktigt rätt ute, men inga tår gör ont. tanken som räknas :)

2004-07-14 21:32:26

Vivi

Ops! Hey, man kan inte alltid ha ratt sa igelkotten och klev av rotborsten.

2004-07-14 22:31:21


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2026-01-07
Antal texter
0
Övrigt
Valspråk