in i kaklet

.jag 2020-12-17 08:31 (3 kommentarer)
sitter på sluttampen av mitt mastodontprojekt som skulle ha varit klart för evigheter sedan men som av olika skäl som inte har med mig att göra inte blivit det. det är ju konstigt att andra kan låta saker falla mellan stolar och rinna ut i sanden och de kommer alltid undan med det. medan jag som alltid gör det jag ska och mer därtill nästan känner det som att jag kommer att få sparken för att jag inte kan leverera någonting som beror på att andra inte har kunnat leverera. det kommer jag såklart inte att få, men det har verkligen inte varit en rolig höst alla gånger.

men min chef tror på mig. han tror på mig så till den milda grad att han har utsett mig till projektledare för det nya jätteprojektet som ska igång nästa år, där vi inom en treårsperiod ska gå från noll till bland de ledande inom ett visst område i vår bransch. det är till lika delar jättejättesmickrande och jättejätteläskigt. "har du alltid haft den positionen inom företaget" frågade vikarien mig häromdagen och då fick jag berätta att jag hade börjat på den position som han befinner sig nu, och att jag var säsongsanställd i sju år innan jag ens fick en fast tjänst. så nog har jag relativt sett kommit upp mig i smöret alltid, fast jag har ju sannerligen inte glidit dit på en räkmacka.

men ja, kul. och om inget oförutsett inträffar så kommer det här surdegsprojektet att bli klart idag. och jag har lärt mig en hel massa på vägen, blivit både klokare och smartare och mer pragmatisk så helt fel har det väl heller inte varit även om det har varit stressande och frustrerande.

hemma: jamen sådär. eller det har varit en bra höst, speciellt sedan mr S fick sitt nya jobb. men i helgen hade jag en riktig superdipp när allting bara kändes nattsvart och jobbigt och meningslöst och nä, ja, jag vet inte riktigt. sen försöker man då göra en kraftansträngning och rycka upp sig. så skulle jag berätta om en sak som hänt på jobbet för mr S i tisdags och JA, jag vet att jag kan vara omständlig när jag berättar något eftersom jag inte tycker det är självklart att alla människor känner till alla omständigheter. så då skulle jag ge lite bakgrundsfakta, men mr S bara "jajaja, men kom till saken någon gång", rätt så irriterat tyckte jag och då blev jag så här: JAMEN SKIT I DET DÅ. moget, inte. men faktiskt. detta föregicks av att jag i helgen skulle berätta en rolig anekdot om en grej jag var med om i fredags. upplägget var så att jag drev lite med mig själv och alla jag berättade det för tyckte det var roligt, men när jag berättade samma för mr S så började han genast avbryta och komma med invändningar och till slut så sa jag att om jag kan få berätta färdigt så kommer du att få svar på allt det där, och han bara "jamen du kommer ju aldrig till saken". jag blev förbannad och menade på att ALLA jag hade berättat samma sak för hade tyckt att det var en festlig historia med en rolig slutkläm, men det enda han bryr sig om är att man ska komma till poängen så fort som möjligt. och då blev han sur för han tolkade det som att jag tyckte att alla andra var så mycket bättre än han. OCH SÅ VIDARE, ett litet meningslöst gräl som vi väl redde ut, tyckte jag. men så nu detta. att man liksom inte ens ska kunna få berätta om sin dag utan att någon står och hetsar en att komma till poängen så fort som möjligt. men mr S tycker att man får väl ha tentaklerna ute och känna av om den man berättar för verkar intresserad och om inte så får man "ändra narrativ". bara uttrycket gör mig förbannad. plus att det är ju inte så att han alltid berättar superintressanta och spännande saker för mig, men jag tycker nog att jag låter honom prata färdigt. och så blir jag liksom "men ska vi inte ens kunna PRATA MED VARANDRA" och så känns allting periodvis skitjobbigt just nu. fastän vi haft en så bra höst med så ovanligt lite tjafs om ditt och datt. men det ska visst alltid vara något.

ja, men nu får jag väl jobba vidare med mitt projekt. det blir klart idag för det måste bli klart idag. over & out.

LaBonita

Du fixar det!! Du säger det ju själv - från säsongsanställd till chef. Jävligt bra jobbat! Du fixar detta också. Trasseltoffsar!!!

2020-12-17 19:06:50

Tinto

Du kan vara stolt över vad du åstadkommit! I mitt jobb (lärare ) fanns inte många karriärmöjligheter om man inte ville bli rektor. Men det fanns ju gott om möjligheter till inre tillfredsställelse åtminstone. Nu har jag varit pensionär i 10 år, vilket är skönt, men visst saknar jag själva undervisandet. Och eleverna, och kollegorna... men friheten att forma sin dag som man vill väger upp den saknaden.

2020-12-18 13:11:54

.jag

@LaBonita: TACK <3
@Tinto: tack! nej, jag har förstått att karriärmöjligheterna i skolans värld är begränsade - och rektor känns kanske inte heller som ett drömjobb.

2020-12-21 11:58:54


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.