jag sliter på med ett av mina projekt, det som skulle ha varit klart i våras men så blev det ju pandemi osv och sedan är det som om det har gått TROLL i det, för varenda gång jag planerar in att jag ska jobba med det så händer det något som gör att jag får släppa allt. och projektet är sådant att man måste sitta med det ostörd och lite längre stunder i taget, det funkar liksom inte med en kvart här och en halvtimme där. plus att det krävs input från andra som inte heller har långa sjok av tid att avsätta. så resultatet har ju blivit därefter och nu har det gått så långt att det har blivit nästan som ett skämt i min grupp. det känns ju på ett sätt okej, det finns förståelse för min situation, men sedan vill jag ju även kunna leverera. men ja. det är som det är.
idag är det halv dag och jag har jobbat hemifrån och har därför fått sovmorgon och är snart klar för dagen. har haft två skypemöten och däremellan lyckats påta lite med projektet från helvetet, har dessutom organiserat ett möte med kollegor i ett annat bolag på måndag för att få lite skjuts framåt. så på det hela taget har det väl varit en rätt så fruktsam dag. helvetesprojektet har nämligen drivit mig dithän att jag har börjat prokrastinera, kanske inte i jättestor omfattning (i alla fall inte jämfört med somliga) och i normala fall är jag verkligen inte en sådan som prokrastinerar och jag mår svindåligt när jag gör det. men nu hoppas jag att det ska börja rulla igen.
mr S har varit på två intervjuer denna vecka och jag hoppar VERKLIGEN att någon av dom ska leda till ett jobb. så de berömda hypotummarna kan väl få jobba lite nu va?
annars tänkte jag ta helg nu. ska gå ut i den höstmurriga trädgården och hugga ved och sedan slappa i soffan resten av dagen. har ingenting planerat i eftermiddag och ingenting på hela dagen imorgon och det ska bli så oerhört S-K-Ö-N-T att ni anar inte.