Till förstasidan

 
Litet i det stora hela - 2020-04-27 12:38
Egentligen är inget just nu speciellt viktigt. Utanför min lilla bubbla, och faktiskt utanför världens pandemi, pågår en kris och tragedi som står mig nära men ändå inte är min.
Den överskuggar mitt fjuttiga liv totalt.

Men den är inte min historia. Så jag kan inte skriva om den här.
Och även om mina vänner vill att man ska sprida allt vad man kan, så är inte det här rätt forum.

Jag nämner det för att jag skäms en hel del för hur den här texten kommer fortsätta. Samtidigt kan jag inte vältra mig i någon annans tragedi när det enda jag egentligen gör är att dela några FB-inlägg. Det känns skenheligt också.

Alltså, dagens text, hur fjuttigt det än må vara i verkligehetens helhet.

Idag ska mina föräldrar komma på besök. De har spenderat de senaste gud-minns-hur-många-veckor långt bort från allt och alla på sitt landställe. Nu behöver de komma till Stockholm för att byta sina vinterdäck på bilen (det var ju vinter när vi åkte upp, sa mamma när jag pratade med henne), deklarera och betala räkningar.

Först hade de tänkt att komma förbi, sitta kvar i bilen och vinka till barnen som de inte sett en Corona drog igång på allvar i Sverige.
Jag har istället föreslagit att jag hämtar hem ungarna tidigare idag, så kommer de hit och tar en kopp kaffe utomhus på altanen. Men god distans så borde det gå fint.
Stora problemet är väl hur min mamma ska kunna se ungarna och INTE få krama på dem. Ha! Kan visa sig vara dödligare än covid-19.

Det ska bli trevligt att ta en fika. Även om vädret inte är det bästa så är det inte heller det sämsta. Jag börjar faktiskt gilla ute-på-altan-fikor.

Det pratas också om att sommaren är på väg. Folk börjar semesterplanera. Semester har alltid varit ett riktigt problem hemma i vårt hus. Min mans och mina olikheter går i direkt krock när det kommer till semesterplaner.
Jag vet redan nu att det finns inte en chans i helvete att jag kommer att få min man att vilja planera och boka i flera veckor/månader i förväg denna sommar. Han sitter nu och oroar sig vad som kommer hända med scouternas sommarläger i augusti.
Kommer det bli av?
Får man pengarna tillbaka om det ställs in?
Om de väljer en annan lösning, kan man välja att tacka nej till det och ändå få pengarna tillbaka?

Ja, ni hör. Vad är oddsen att boka ett besök med övernattning eller flera på någon utav Sveriges turistmål? Ha! Risken att alla tänker turista i Sverige i sommar är ju skyhög och då blir det ju lika knökat ändå. Och jag skulle vilja se min man hänga på en överfull sandstrand på Öland i sommar. Mohahahaha!

Jag kan inte heller ondgöra mig över hans oro. Han har kroniska sjukdomar, som i alla fall i andra länder placerar honom i riskgrupp. Han är i grunden en person som fokuserar på risker och säkerhet. Så jag kan liksom inte se att han skulle ha en annan ståndpunkt när det kommer till covid-19.

Så idag beställde jag en vandringsbok för Stockholmsområdet. Inte vet jag om vi kommer knata runt på de många vandringsleder som finns i Stockholm med omnejd. Men man vet aldrig. Det är en billig chansning som skulle kunna leda till en bok till i bokhyllan, eller faktiskt något riktigt roligt. Och allt däremellan.

Vi får se vad som dimper ner i brevlådan.
Föregående inlägg N&uaml;sta inlägg Ordbok - Prenumerera - Lista alla - RSS: Text/Kommentarer
Pocks
Vi har varit vid Bögsgård i Sollentuna, Judarskogen, Tyresta och Ursvik sedan pandemins intåg - det finns SÅ fina ställen runtomkring, gäller bara att hitta dem och ta sig ut. Ska också beställa boken.

20-05-01 12:30

Jazzie
Boken är super!

20-05-04 12:27


Kommentera!

Vilket användarnamn finns överst i listan till vänster?




Ditt namn:    

Du vet väl om att du underlättar för skribenterna om du skriver @namn: när du svarar någon i kommentarsfältet?

Tillåtna HTML-tagar: <b>, <i> och <u>

Info / Stat / Frågor

Namn: Jazz
Född: 1975
Hemstad: Stockholm
E-post: -
Hemsida:
Medlem sedan: 2008-12-27 08:34
Antal texter: 1069
Övrigt: Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.




- Skicka hypobrev -

VALSPRÅK Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte