Nåt dumt förkylningsvirus har flyttat in i min kropp, helt utan tillåtelse. Hyra betalas i feber och snor. Tack så mycket för det! *ynk*
Det förklarar i och för sig till en viss del varför jag varit så ledsen och deppig över hela U-historien de senaste dagarna. Jag blir sån när jag är sjuk. Självömkande som få, liksom...
Jag har sovit hela dan i soffan, med duntäcke och tjocksockar. Nu svettas jag med öppet fönster, barfota och i Tshirt. Att resa mig upp och gå till köket är jobbigt och får världen att snurra. Jag antar att jag egentligen borde vara tacksam över att det var så länge sen jag var sjuk senast att jag faktiskt inte kom ihåg hur jobbigt det är.
Jag har en Oden som låter som dunderklumpen i hosta. Och en onge som vägrar att sova i sin egen säng. Kan jag inte få komma ner och pyssla om dig istället? Där får jag ändå sova om nätterna... *suckar lite självömkande* Krya på dig!
2004-05-12 03:28:48
Coppelia
Krya på dig! Att vara sjuk är helt värdelöst. :(
2004-05-12 08:53:46
kicko
Frigg: Oj, klev du upp igen - mitt i natten? Stackare. Det kanske är Odens hosta jag fick med mig hem? *morra* Coppelia: Tack så mycket!
2004-05-12 11:51:21
Frigg
Jepp - mitt i natten skulle ongen kissa - igen!. Och sedan frågade hon väldigt snällt om hennes far kunde tänkta sig att göra välling åt henne. Vilket han kunde tänka sig att göra men han kom vist inte längre än till tanken. Och med mig är det på det viset att om jag måste gå upp mitt i natten så vaknar jag till och får ett elände att somna om. Alltså, när jag gjort vällingen var jag rätt vaken. Inte helt lätt att somna om med en plåsterlapp i ongens storlek på ryggen, speciellt med tanke på plåsterlappens knän och armbågar som tydligen låg bäst väl inborrdade runt min ryggrad...
Påminn mig om att inte skaffa fler barn är du snäll!