influensaångest

Stackars älsklingen ligger sedan i tisdags med feberfrossa och hostar och är allmänt ynklig och jag VILL INTE bli smittad men det är inte så mkt att göra åt det. Svårt att låta bli att dela virus med nån man bor och sover ihop med liksom. Antingen kommer de eller så gör de det inte, inget att göra nåt åt.
Det skulle inte vara hela världen att vara sjuk över jul iår, faktiskt. Bara jag slipper vara hemma ensam hela dan. Vad som däremot SKULLE kännas som hela världen är om jag bler sjuk efter jul, när vi ska åka till S-vall. Jag kommer bli väldigt grinig om jag inte får komma hem som planerat!

Med 39° feber är han inte riktigt mottaglig för skämtsamma förmaningar i stil med "Jag förstår att du har ont i kroppen men är ingenting jämfört med hur ont du kommer få om du smittar mig med det där!" ... men jag skulle ändå inte orka göra illa honom om jag blev sjuk. Som om jag ens skulle vilja - jag är alldeles för snäll och blödig för det.
Men jag hoppas verkligen för både min och den närmaste omgivningens skull att jag - och den - förskonas från den omåttliga grad av självömkan som skulle drabba mig om jag av sjukdom förhindrades från att åka hem till min familj i nyår!