så svårt

det är så svårt att skriva. jag känner mig paranoid, vet inte vem som läser (även i vårt halvt övergivna hörn av nätet), tror folk listar ut vem jag är och kan SÄTTA DIT MIG för det jag skriver. för det jag mest vill göra här är ju ta det gnälliga och gnöliga med livet, och som livet ser ut tenderar ju det att vara mest jobbet. sådär. det är ju ändå ganska många timmar varje dag jag lägger på det.

jag hatar big data och spårbarhet och allt sånt. och minns med värme en tid när jag delade med mig av allt. verkligen allt.