Hösten är här och med den kom den första öroninflammationen. Lillan är krasslig och har så varit i en dryg vecka nu. Men ingen behandling, bara Alvedon. Visst, jag förstår att man ska minska antibiotikaanvändningen, men det är så jäkla segt.
I övrigt ökar jag arbetstiden i morgon och hoppas på det bästa. Orkar egentligen inte, men måste. Är så trött, så trött. Läkarbesök igen nästa vecka, och ska då be om uppföljning med provtagning för tröttheten. Det finns så mycket det kan vara. Jag brukar få lågt järn och lågt B12, och sedan krisläget i somras har jag inte kunnat ta tillskott. Har dock börjat igen sedan tre dagar.
Det återstår att se hur den här hösten blir. Men jag satsar på ett bättre 2018, den saken är klar.