Det var länge sen jag var här nu. Men idag måste jag skriva.
Vi vet inte ännu vem som gjort det eller varför, men såklart går allas tankar till terrorism. Såklart vi blir rädda! Och det är ju just det dom vill, galningarna som gör sånt här.
Samtidigt hör jag om alla underbara människor som hjälper främlingar med husrum och stöttar varandra på olika sätt. Passar varandras barn när föräldrarna inte kan ta sig hem. Min telefon har gått varm hela kvällen av folk som undrar hur vännerna mår.
Kampen mellan gott och ont blev väldigt synlig här idag. Men egentligen pågår den varje dag, inuti var och en av oss. Vilken tanke ska vinna? Kärleken eller rädslan? Alla de små valen vi gör bygger världen på sikt. De människor som idag står upp för varandra, bryr sej om, visar medkänsla, väljer att våga lita på och ta emot främlingar - de kämpar för godhet, trygghet och tillit.
Det är så mitt Stockholm är och ska få vara!