djursjukhuset med voffan idag för uppföljande prover. Som vanligt var hon en liten ängel. Denna gången var det en lugn och trevlig sköterska som tog sig lite tid och då blir inte voffan nervös och trängd. Alltså fick vi sticka henne inte en utan två gånger utan att hon rörde så mycket som en min. Så mycket trevligare ett besök blir om personalen lyssnar och ger hunden en minut extra.
Efteråt fick jag även ett samtal med hennes veterinär om läget och hur vi ska följa upp detta, beroende på vad proverna säger. Det är långt att köra, 3 timmars bilresa tur och retur, men det är så värt det. En veterinär som är intresserad och vill höra av dig om du undrar något och som ringer tillbaka nästan med detsamma. Mitt i allt tråkigt med voffan känns det som vi har hamnat på de bästa av ställen i alla fall. Känns gott.
Visar proverna inget onormalt fortsätter vi med samma dos Fenemal, 62,5 mg morgon och kväll. Om 3 månader gör vi en ny utvärdering beroende på om hon har fått något nytt anfall eller ej. Är hon anfallsfri kan vi eventuellt våga oss på en försiktig sänkning av medicinen då.