Igår kom jag fram till att jag ska angripa den kommande julhelgen utan en massa "måsten". Vi ska fira jul hos mina föräldrar så vi måste egentligen inte fixa någonting, vi förväntas nog ha lite julklappar med oss men allt annat är att se som bonus.
Så jag tog beslutet att inför julen 2015 ska jag bara göra det jag VILL göra. Jag vet inte om det kommer bli så stor skillnad rent praktiskt men ur ett mentalt perspektiv känns det som en enorm befrielse. Jag kan tänka på julen med tillförsikt och förväntan, och fundera på vad jag VILL göra , inte med stress och magknip och en massa MÅSTE.
Vi kommer antagligen skaffa en (eller två) julgranar. Men då för att vi VILL inte för att vi måste. Det kommer antagligen bli massa julbak och julgodisgörande, men även där för att det är vad jag VILL göra.
Jag vet redan att jag VILL köpa några amaryllisar och hyacinter, men när jag funderar på det ur ett viljeperspektiv känns det roligt. När jag tänkte på det ur "och så måste jag komma ihåg att köpa amaryllis i tid" så kändes det övermäktigt.
Självklart kommer jag även att fixa min beskärda del av julmaten, men jag kommer försöka få göra de rätter jag vill bidra med.
Barnens kommentar var "men vi kommer väl göra kola?"
Ja, antagligen, men då för att jag VILL koka kola (troligen kardemummakola) och inte för att jag måste.