jaha, nu är det väl måndag?

.jag 2015-10-26 12:26 (1 kommentar)
men okej, helgen blev faktiskt rätt så lyckad för att innehålla så taskiga komponenter. ingen blev öppet osams och nästan inga jobbiga situationer uppstod. min mamma visade sig plötsligt vara ett socialt geni som började berömma svärmors krukväxter och vips hade de något att prata om så att samtalet bara flöt på, och när det inte gick att sägas mer om det så berömde hon svärmors servis, möbler, trädgård, ja allt, så det blev så gemytligt så.

och sen kom vi därifrån i hyfsad tid och resten av kvällen förflöt på hyggligt, och sen var det läggdags och sen var det morgon. och jag hatar verkligen morgnar när alla ska trängas framför det enda badrummet och man ska langa fram mat till alla och sitta och äta ihop och prata och umgås. det är inte så jag vill ha mina morgnar, men jag bet ihop och det gick oväntat bra. och det som är bra med mina föräldrar är att även om de alltid måste sova över så ger de sig faktiskt IVÄG, de blir inte sittande i timmar till långt fram på eftermiddagen.

så de åkte och sen skulle mr S och jag egentligen ha åkt till en nationalpark som vi båda gillar jättemycket, och det var en sån där underbar höstdag med blå himmel och sol och färgsprakande löv. men jag orkade fan ta mig inte, jag var liksom helt kraftlös och kände mig nästan febrig, min förkylning verkar ju aldrig gå över och det är klart, det blir väl inte direkt bättre av att man stressar runt en massa så som jag gjorde hela förra veckan.

så inte borde jag sitta på jobbet heller, jag borde väl vara hemma och vila. och kanske ska jag det med. det är bara så dumt, för ikväll är sista gången på min andra hundkurs och ställer jag in det så lär det väl ta hundra år att hitta ett nytt tillfälle när alla kan, så det måste jag försöka genomföra. och det känns liksom inte helt okej att sjukskriva sig från jobbet och sen åka iväg och hålla kurs. men känner jag mig så här imorgon så ska jag faktiskt allvarligt överväga att vara hemma. det är bara det att jag är så världssämst på att vara sjuk, jag blir så rastlös och stingslig och klättrar på väggarna, och så det här med att det känns som att försäkringskassan har spioner överallt som registrerar att man både kan hämta tidningen och gå till konsum, då borde man väl vara tillräckligt frisk för att arbeta, va, va, va? (ja, jag antar att det inte är så, men det KÄNNS så.)

så nu sitter jag här och äter en hänsynsfull ensam lunch vid skrivbordet och tycker rätt rejält synd om mig själv. så jag får väl avsluta som jag verkar avsluta alla andra inlägg på senare tid: this too shall pass.

Tinto?

Skönt, du överlevde! Jag har tänkt på dig.

2015-10-26 16:14:57


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.