huvudet efter ytterligare en intervju. Bara hos en rekryterare denna gången och inte för ett specifikt jobb. Den gick bra kändes det som i alla fall.
Igår eftermiddag fick jag besked att jag inte gått vidare till nästa steg angående förra intervjun jag varit på. Eller jo, rekryteraren rekommenderade mig, men företaget ville bara ha civilekonomer visade det sig. Fast det var knappast det som var specat i jobbannonsen. Trist att det bara är utbildning på papper som gäller och inte vad man faktiskt kan eller har presterat verkar det som.
Möte på trygghetsrådet tidigare i veckan. Rådgivaren bedyrade att jag hade verkligen ett bra facit så här långt och kommit på många intervjuer. Själv känner jag inte riktigt så. Har gått hemma i 5 månader nu och det känns som en evighet. Enligt dem är medeltiden 7-8 månader. Själv funderar jag mest vad det är som är fel, eftersom man inte landar ett jobb.
Nu blir det kaffe och soffan, orkar inte vara produktiv just nu.