Funderingar på vad

det nya året kommer innebära finns i huvudet till och från.

Julfirandet har passerat. Vi hade en fin lillejul och julaftons morgon med alla barnen och respektive. Klä granen, lite mat, spel och bara vara. Juldagen var tyst och lugn. Annandagen tillbringades hos pojkens mamma med släkt, mat och pingis. Skönt att hitta på något och inte bara sitta och äta och jäsa.

Tillbaka till funderingarna om nästa år.
Jag gillar ju att planera och tänka långsiktigt, så även vad gäller ekonomin. Läser gärna ekonomibloggar och funderar själv vad jag vill i framtiden. Inser dock att det finns väldigt olika scenarion beroende på vad som händer i livet. Hittar jag nytt jobb? Blir jag tvungen att sänka min lön (ja) med hur mycket?
Hur blir det för pojken? Det låter enkelt att bara byta jobb, men efter att faktiskt börjat söka på allvar, inser jag att det kanske inte alls blir så lätt.

Detta får ju konsekvenser i det långa loppet.
Jag vill tänka mig en framtid där man är skuldfri och har låga kostnader. Vilket ger en frihet att välja om man vill jobba och hur mycket, när det börjar närma sig pension. Men resan är lång innan man är där. Själv har jag väl precis börjat bli färdig med städningen i min ekonomi, sen de tuffa åren som ensamstående mamma. Kvar är bostadslån och billån, vilket är okej i min värld (dvs bottenlån och en bil som är värd mer än lånet). Att accelerera amorteringarna hade varit ett alternativ, men samtidigt kvarstår vårt behov av badrumsrenovering. Alltså sparar vi pengar just nu istället. Så, det är väl där tanken stannade just nu. Spara eller amortera och hur mycket?

Och med dagens situation känns det som man vågar bara sitta still i båten och se åt vilket håll den driver, innan vi vågar några större beslut. Dock skall jag avsluta mitt pensionssparande nu pga de nya reglerna. Det måste jag också hitta en annan sparform för.
Det blir många funderingar under denna ledigheten...