Vad är det som händer i detta ekorrhjul som är vårt liv? På något sätt så har jobbet nästan sugit in mig och pojken i ett liv som bara består av jobb. Vi skyndar oss till jobbet. Fast vi har flex kommer vi aldrig efter 8, snarare tjugo i. Vi äter lunch och går och jobbar igen. Varför sitta bort tiden i lunchrummet, när man har så mycket att göra liksom?
Vi diskuterar vem som ska jobba länge och den som drar det längsta strået, det är den som slipper åka tidigt. Våra samtalsämnen krymper därhemma. Vi pratar bara jobb, jobb, jobb.
Jag läste Jazzies text om skolk. Jag vill också skolka. En månad kändes som en bra tid. Fast till nästa vår går också bra.
Nu kämpar vi som dårar på jobbet med att få allt klart till den stora mässan om 3 veckor. Själv skall jag tillbringa en hel vecka därnere i Tyskland. Inget jag längtar efter precis.
Just nu glädjer jag mig åt 2 saker. Jag skall skolka på fredag. Har tagit ledigt och skall bjuda döttrarna på spa-weekend. Vi ska äta gott, bada, basta och få massage. Jisses vad det behövs. Axlarna sitter i öronhöjd för det mesta. Sak nummer 2 är att jag kontaktat en coach. Hon ringde idag och möte är bokat.
Tack @sodanismo för tipset :)