Ja, nu är han ännu sämre. I kväll när han vilat och sovit sen kl 15 ungefär orkade han inte svara eller vakna alls när de skulle hjälpa upp honom i rullstolen vid 19-tiden. Jag har försökt väcka honom och ett par gånger fått i honom lite vatten, men det är allt. Jag har inte kunnat ge honom de piller han ska ha till kvällen (mot epilepsi) men insulin har han fått. Ringde neurologavdelningen (doktorn i palliativa teamet har sagt att jag kan göra det om det är något jag behöver fråga om på kvällar och nätter) och sköterskan sa att det nog inte spelar någon roll om han inte får tabletterna en gång. Han kan ju vara piggare i morgon. Jag vet att han dör. Jag vill bara vara säker på att jag gjort allt jag kan - inte för att förlänga livet, men för att han ska ha det så bra som möjligt tills han dör. För jag kan ju inte tvinga kvar honom här på jorden bara för att jag älskar honom. Han måste få gå när det är dags.