omväxling

det var bra, det var avslappnat. så blev det totalkrasch. och hade det varit förr, då hade jag bara skrivit rakt av vad, vem och vilka, men jag liksom inte få mig till det längre. jag kan inte. men det gör ont, det är rörigt, det är kris. och det beror inte på mig, mer än att jag såg något som var en utlösande faktor. baaaah. så ja, det var ju en avslutning på året att glädjas åt.

nu inleder jag det nya med ett besök till arbetsförnedringen.

men trots allt: jag har tillförsikt. på de flesta fronter. det går till sig. om det inte går åt helvete.