Jag snörvlar fortfarande, men hänger på jobbet i alla fall. Man kan faktiskt inte vara sjuk hur länge som helst. Den lille är pigg och mer frisk än sjuk åtminstone, vi vuxna halvdöda. Varv efter varv förväntas vi springa bakom honom runt vardagsrumsbordet och härma hans rörelser, allt till tonerna av "Spindelrock" och "Hajarna" och ett jättestort skratt. Pust och flås. Men roligt!
Så är det.
Puss.