sambandscentral

alltså nu är ju syrran lite borträknad och det är mest jag som pysslar med grejer omkring mamma. och det är ju roligt hela tiden, nästan. så jag pratade med läkaren igår, som tyckte mer medicin (vilket jag är lite tveksam till ärligt talat, men jag orkar inte ta alla strider samtidigt). cue: ringa mamman och försöka övertala henne till detta, ringa biståndshandläggare för att få nummer till hemtjänst för att ringa dem för att kolla att hon tar den. och sen om igen.

nu låter det kanske inte så mycket, eller är så mycket, men just den där känslan av att vara spindeln i nätet och nån slags telefonväxel. den är inte den mest efterlängtade hos mig, ärligt talat.