Oh boy, det här är verkligen inte min vecka. Har varit och klippt mig idag, hos en kollega till min vanliga frisör då vanliga frisören är mammaledig. Jag ÄLSKAR min vanliga frisör för hon är sjukt duktig, både på färg och klippning. Kollegan följde färginstruktioner från mina tidigare färgningar, men klippningen... Om vi säger såhär - jag har gråtit. Ingen märker förmodligen nåt förutom jag själv, men det spelar ingen roll. Det är liksom KÄNSLAN. Samt det faktum att vanliga frisören kan klippa volym i mitt spikraka hår, något som ingen annan obviously lyckats med hittills...
Och det må vara århundradets i-landsproblem men det är MITT i-landsproblem och nu ska jag tröstäta godis.
Slut på meddelande.