Jag har förmånen att få gå en utbildning i ledarskap slash mental träning slash få egen coachning. Oerhört bra och givande. Man ska fokusera på det positiva och så. Men ibland blir jag bara cynisk och har lust att hiva positiva tankar ut genom närmaste fönster. Som nu när jag känner mig gnällig på grund av diverse situationer. Jag har blivit förkyld och jag hoppas jag tillfrisknar snabbt för i slutet av veckan drar jag på semester igen och har INTE lust att vara krasslig då. Förkylningen gör att jag emellanåt attackblöder näsblod. Verkligen attackblöder. Inte kul. Och så åkte jag nyss på nackspärr. Heja, heja, liksom. Vad är det för positivt med allt detta, undrar jag då, och svarar mig själv: INGET! Och så känner jag mig lite allmänt sur. Nämnde jag att magen är uppblåst och allmänt jävlig också?
Nej, jag ligger lågt så länge och försöker parera allt så gott jag kan samtidigt som jag hoppas på snabbt tillfrisknande på alla fronter.