Det går inte att laga

Det är dags att stänga ner. Det går inte. Det är så mycket som var fel från början. Jag blev kär i den perfekte mannen som visade sig vara en illusion. En lögn. En fasad. Jag stack hål på hans bubbla. Drog upp rullgardinen med en smäll. Nu går han i terapi och förändringarnas resa är påbörjad. Jag är ganska säker på att han inte förstår vad han gett sig in i. Jag tror inte han förstår vilket jobb han har framför sig. Jag tror att han tänker att han hoppar på det här tåget så blir jag nöjd. Då har han gjort som jag sa. Gjort det jag ville. Och då blir jag nöjd och vi blir lyckliga. Men det fungerar inte så. Det fungerar verkligen inte så.

Jag vet inte hur många gånger de senaste månaderna jag hört att det är annorlunda nu. Den här gången menar han allvar. Han är en ny J nu. Helt förändrad. Han kommer inte ljuga för mig mer. Han kommer att vara helt ärlig. Och vid varje tillfälle har min intuition påpekat att jag inte ska tro honom. Självklart är han samma person tills han genomgått sin terapi. Självklart kommer lögnerna att fortsätta. Löftet och att inte ljuga mer är en lögn det med i sig. Men jag har bestämt tystat ner den rösten. Jag har famlat efter halmstrån och hoppats att det han säger är sant och att det verkligen ska bli skillnad nu. För jag är så innerligt trött på misslyckade relationer att jag tänker att denna gången måste det vara min tur om jag bara biter ihop lite. För man måste kämpa i relationer. Man kan inte bara ge upp. Så jag har hållit i och försökt hålla ihop. Men nu går det inte längre. Intuitionen går inte längre att tysta ner. Det är inte såhär det ska vara. Det är inte såhär en nystartad relation ska vara. Det går inte att laga. Det. Går. Inte. Att. Laga.