Krupp, feber och vinterlov

Egentligen håller jag inte alls på och nojar över Adidasskor i någon större utsträckning. Det var bara något jag behövde få ur mig för jag just spenderat någon timme åt att försöka hitta det jag sökte. Och min hjärna behövde ett lagom stort problem att gnälla över.

För egentligen ägnar jag mig åt sjukstuga. I torsdags fick Grodan feber och hosta. Det gick inte att ta miste om den skällhostan att det rörde sig om sån hosta som kan ge andningsproblem. Eller sk falsk krupp.
Men den höll sig på mattan. På fredagen var jag ute med honom och Tusse. Gav honom hostmedicin och febernedsättande. Sambon hade avtackning av en gammal och god kollega. Han måste ha ringt 4 gånger under dagen för att se att allt fungerade hemma och om det verkligen var ok att han var ute och drack öl på kvällen.

Och det gick ju bra. Förutom att Grodan blev lite sämre hela tiden. Febern blev lite högre under fredagen. Och hostan blev lite tätare. Och luftstrupen snördes ihop lite mer för varje tätare attack. När Sambon kom hem vid ett-tiden på natten satt hela hans familj och tittade på Robin Hood. Grodan hade vaknat straxt efter midnatt och hade lite svårt att andas. Jag ville sätta honom vid ett fönster. Men då jag ville klä honom ordentligt började han gråta. Gråten i sin tur väckte Tusse. Så jag gav upp allt. Lät barnen sitta uppe, vilket hjälpte i sig, och vi tittade på Robin Hood och väntade på att bli trötta nog att somna om igen.

Vid 4 var det så dags igen. Nu hade febern stigit ytterligare. Och andningen svårare. Så jag lessnade. Gick och väckte Sambon som fick ta Tusse. Jag och Grodan for till Astrid. Kanske hade vi kunnat klarat oss utan. Men jag var inte så sugen på att vänta tills det inte gick alls längre. Vi var klara på Astrid vid straxt innan 9 på morgonen. Då fick vi åka hem och sova lite. Eller ja, Grodan fick sova. Jag möttes av en trött, sur och orolig Sambo. Själv var jag så övertrött att jag bara skrek rätt ut när jag inte fick det bemötande jag ville ha. Jag skrek inga ord. Skrek inget som jag ville ha sagt. Bara gutturala ljud vrålade jag ur mig.
Så jag stannade uppe och lugnade ner mig. Fick ha ett vettigt samtal med min lover. Vi fick bestämma om farmor och farfar skulle komma och hjälpa till med tapetseringen som var dagens plan. Så, efter ca 29 timmar non stop utan sömn tog jag Tusse med mig och somnade tvärt.

3 timmar senare kom jag och båda barnen ner till ett nytapetserat vardagsrum. Så fint!

Nu är vi på vinterlov på landet. Jag, Grodan, Tusse, deras kusin och mormor och morfar. Grodan är inte frisk. Febern vill inte släppa taget. Den är inte så hög, 38,5 ungefär. Men han är så, så hängig. Trots att han sover lite längre än vanligt på morgonen + middagssömn så är han helt helt slut redan vid 17-tiden på kvällen. Hosta har han också. Men den där riktigt vidriga skällhostan är borta.
Nu ikväll klockan 22, precis när mormor åkte iväg med bilen för att hämta morfar som varit i stan, gnällde kusinen till. Jag gick in för att se vad som stod på. En kokhet liten kusin låg där i mörkret. 40,0 i feber. Det tackar vi för. Så nu har jag en Groda som ligger och gnyr. Han verkar ha drömmar eller nåt. I nästa rum ligger kusinen. Honom ska jag gå in till och se att febern sjunkigt. Men han sover lite bättre. Fast gnyr lite då och då. I tredje rummet sover Tusse. Hoppas inte febern drar igång hos henne i natt också.

Snart kommer mormor och morfar. Då får vi ta ett barn var.
God natt. Adidasskor är inte så viktigt egentligen.