Det är liksom inte ROLIGT. Jag känner ingen pepp, ingen entusiasm. Alla saker som brukade vara roliga är det inte, och jag vill inte ta några initiativ, inte göra något utöver det vanliga. Tänker lite kort att jag kanske borde göra något nytt, söka mig mig någon annanstans, men herregud, allt ÄR ju nytt. Har just ändrat på allting!
Kanske beror det på
1. Januari?
2. Ackumulerad stress, lite sådär utbränd från tokstressen i höstas?
3. Graviditesdepression (som bara gäller jobbet, tydligen. Andra delar av mitt liv känns inte så hopplösa. Kanske inte sprudlande heller, men jag är inte så sprudligt lagd.)?
4. Bara graviditeten i sig?
Jag tror lite på det sista, kanske blandat med nummer 2. Kanske finns det behov av att cocoona, och så får jag inte göra det sisådär 40 timmar i veckan, utan förväntas vara engagerad och entusiastisk över helt ANDRA saker. Och så har jag liksom ändå tvingats att pressa fram det där engagemanget sista tiden, det som jag inte har. Och nu bara VILL jag inte mera! Jag har tagit semester från 18 april och huvudet har redan checkat ut.
Inget årets anställd till mig alltså. Å andra sidan kan jag tycka att jag har lite innestående.