Så kom det sig att jag gick igenom en massa gamla e-postmeddelanden förra veckan. På torsdag, närmare bestämt. Har redan glömt varför jag gjorde det, men det har ändå inte med saken att göra. Hur som helst så hittade jag då ett gammalt mail, från 2001 - sug på den! Mitt e-postarkiv är icke att leka med och jag är nog en av de personer med störst e-postbrevlåda på det här plejset. Nåja. Det här gamla mailet jag hittade kom från en gammal brevkompis; ni vet en sådan kompis man skickade vanliga pappersbrev till och mottog dito pappersbrev från back in the days (pappersbreven blev sedemera till e-post, dock). Och så tänkte jag - men hur blev det såhär? Varför tappade vi kontakten? Och så slängde jag iväg ett mail på vinst och förlust: "Hej, det är jag, kommer du ihåg mig? Om du fortfarande finns på denna adress kan du väl skriva en rad eller två!" Bara en kort stund senare får jag mailet tillbaka med en hänvisning om att adressen inte längre är i bruk. Jaha. Nähä. Lite ledsen suck. Hade ju tänkt att det skulle vara roligt att höra vad den där italienaren har för sig nu för tiden. Och skam den som ger sig. Så jag satte igång att googla hans namn. Lyckades väl inte på en gång hitta något som verkade användbart (typ e-postadress eller dylikt) men så kom jag på vad det var han hade pluggat på universitetet och sökte på hans namn i kombination med det (tack Google Translate då min italienska inte alls är bra). Och där dök det upp något - en e-postadress! Jag chansade och skickade mailet igen fast denna gång till denna nya adress och skrev också att om personen som mottog mitt mail inte var "rätt" person skulle han bara kasta mailet (återigen tack till Google Translate). Detta var på torsdag efter lunch och därefter övervakade jag noga min inbox, men inget intressant dök upp (vilket väl var ett gott tecken eftersom det betydde att mailet nått fram). Det blev fredag och jag jobbade på och rev av ett rätt långt möte på eftermiddagen och strax innan jag skulle lämna jobbet för helgen så såg jag ett mail med ett bekant namn som avsändare! Men jag gjorde mig inga förhoppningar då det ju lika gärna kunde vara ett mail från min gamla brevkompis namne som sa att nej, tyvärr är det inte rätt person. Men jag tog ett djupt andetag och öppnade mailet... och det var från honom - min gamla brevkompis!!! Det var ett rätt kort mail, typ: "Men Gud, är det du?! Vad kul! Nu måste vi uppdatera varandra om vad som hänt de senaste 11 åren!"
Yay!
Och som sagt, om jag skulle vilja byta karriär kanske jag skulle kunna bli privatdetektiv eller så. Kanske.