Idag har vi satt bärbuskar.

Jazzie 2012-07-01 22:21 (inga kommentarer)
Idag har jag och Grodan badat i badkaret tills fingrarna blev som "sussin". Tusse doppades ner och tvättades av hon med. Vi har ett blött badrum nu. Båda barnen somnade sött efteråt.

Nu sitter det en massa bärbuskar i marken på vår tomt. Det är en vita vinbär, 2 röda vinbär, 1 svarta vinbär och 1 krusbär. Mitt hjärta slår ett extra slag. Det är så härligt att se vår tomt sakta ta form.
Jag är ju så otålig av mig, så jag hade trott det skulle gå så mycket fortare. Ett VISA-kort på blomsterhandeln och sen ett gäng gropar. Tjoff tjoff tjoff så skulle där sitta bärbuskar, äppelträd, körsbärsträd och kanske ett plommonträd. Rabatten skulle bara vara att gräva lite grann, fylla på med jord och sen var det där VISA-kortet framme igen och fyllde på. Vid det här laget skulle min klätterros vara en bit upp på väggen. Rabatten där den ska sitta är inte ens klar.

Inte blev det några odlingslådor i år. Grannen har ett stort land i sin trädgård. I maj var hans mamma på besök och de satte allt möjligt som nu börjar ge resultat. Jag kan inte låta bli, så jag går över och lägger näsan i blöt. Kommer med goda råd som de inte bett om. Jag måste vara helt vidrig faktiskt. Men vad ska jag göra? Jag har ju inget att skörda. Eller jo. Idag skördade jag potatisen i en utav mina två hinkar. 23 st små ljuliva potatisar. Inget skal. Bara att tvätta. Man behövde inte ens någon borste eller tvättvantar. Mmmmm

Nu har jag inte tid att sitta vid datorn. Den här texten har tagit så lång tid att jag glömt bort vad den innehåller.

Hej

Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk

Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte