Äntligen solsken!

Idag har vi varit ute hela dagen. Barnen kom hem som hungriga vargar och nu har vi frossat! Du milde! Jag är helt slut! Och nu ska jag börja packa...

Det är nyttigt med insikter! Jag förstår nu hur otroligt lyxigt det är att bara ha sej själv att hålla reda på! Det är mysigt på massa andra vis att ha barnen och hunden, men jag får ju aldrig en minut över för mej själv! Det är alltid nån som vill nåt eller nåt som ska ordnas med!

Men å andra sidan har jag inte haft en minut över för att fundera eller grubbla, jag har inte känt mej ensam och jag har inte haft tråkigt. Huset ser ut som kom och hjälp men här är liv och skratt och stoj och pianospel. Jag kan inte ha kontroll på nånting, det ökar onekligen spänningen i tillvaron.

Imorgon ska vi upp i svinottan och sen iväg - barnen hem, jag till en kompis som har fest. Hur jag ska orka festa i det här tillståndet är mer än jag begriper, men det löser sej nog...