Sol och energi

Ungefär en hel vecka fick jag nog njuta av det fantastiska i att ha ENERGI igen, med dagsljusets återkomst. Plötsligt var det inte oöverkomligt jobbigt att både planera, handla och laga middag t.ex. Ljuvligt! Sen expoderade polleneländet... så nu är jag rätt trött igen, men det är fortfarande rätt skönt med ljuset.

Och jag har fått ordning på cykelsitsen och skaffat ett hjälm som sitter bra på plutts huvud. Så vi kan utflykta oss utan långa mödosamma promenader. Yey.

Och plutt växer. Han babblar på mest hela dagarna men det är inte många ord som är förståeliga för nån annan än honom. Det gör nu inte så mycket eftersom han pratar flytande troll och gör sig förstådd med önskad tydlighet medelst grymtningar och pekande.
vi har typ 300m till dagis och ofta går han större delen av sträckan själv både dit och hem. Beroende på dagsform och tidspress. Imorse följde briotaxen Decimeter med på promenaden efter principen jag-orkar-inte-ta-en-onödig-fajt när han kom gående med den när vi var på väg ut ur lägenheten. Bara att lägga upp i hyllan när vi kommer fram, ju. Han trivs på dagis och jag gissar att jag sitter och längtar mer efter honom på kontoret än han efter mig på dagarna - han har fullt upp med att leka och titta ut genom fönstret och vad han nu gör. Dagiset är nybyggt och personalen har varit med och planerat både lokaler och verksamhet, och det märks att alla trivs. Toppennöjda är vi, det är skönt att lämna plutt på ett bra ställe om dagarna. Och roligt att hämta, när han kastar sig i mina armar och börjar babbla och peka och visa saker innan han känner sig klar att gå. Då vinkar han och säger "eddå!" och då gäller det att passa på att hänga på kläder innan han får för sig nåt annat än att vi ska hem... =)

I övrigt hinns det som inte med så mycket. Men det får vara gott så.