Skitkväll

Alltså, jag fick smälla i mig piller för att orka åka hem från jobbet förut. Dessutom höll jag på att bli påkörd på ett övergångsställe på väg hem, för att en medelålders dam kände sig tvungen att sms'a när hon körde bil. Men något senare åkte jag i alla fall till jourcentralen. Läkaren jag fick träffa var uppgiven. Han undrade vad jag gjorde där. Och vad jag tyckte att han skulle göra åt det. Han undrade vad jag förväntade mig, och till slut kunde jag inte hålla mig utan förklarade att jag i alla fall inte förväntade mig att bli skälld på. Då blev det liiite andra toner, men bara lite.

Han hade inte tid. På jourcentralen tar man emot onda halsar, inte ryggar. Och visst kan det var Bechterews, som jag misstänker. Men det utreder man inte på en jourcentral. Jag påpekade att vårdcentralen som hör ihop med jourcentralen trots allt hänvisat mig dit, men det hjälpte inte. Jag borde vetat att jag inte skulle vända mig dit. Minsann.

Det hela slutade med att jag ska käka samma piller som jag ändå alltid gör, och sedan skriva en egenremiss till reumatologen. För läkaren hade minsann inte tid. Helt oavsett hade han inte tid att lyssna på någon bakgrundshistoria så därför skulle det bli en så dålig remiss att jag lika gärna kan skriva den själv.

Visst kan jag skriva en egenremiss, inga problem. Men vafan liksom, ett sånt bemötande hade jag inte väntat mig. Och skriva egenremiss på vinst och förlust och sedan vänta i månader hade känts fel. Därför behövde jag, tyckte jag, en läkares åsikt. Men fan heller, jag hade nog klarat det bättre utan honom. Till råga på allt kom inte bussen på väg hem, så jag fick stå ute i 40 minuter och vänta på nästa, som lämpligt nog var försenad. Det var svinkallt.

Så, nu har jag gnällt lite också. Det var svårt att hitta något positivt att skriva om den här kvällen. Inte ens pillren funkar ju särskilt bra just nu, jag har för ont. Mäh.