Teater och vanlig vardag

igen. Fast den blir aldrig som vanligt. Kliver upp och går till altandörren det första jag gör. Kommer på att jag inte har något där och göra längre. Sneglar på platsen där han brukade ligga. Går och duschar istället. Så är det hela tiden. Små och stora saker som man gjorde i vardagen som inte behövs längre. Det är tomt. Fast livet går vidare, det gör det. Sorgen kommer blekna, men saknaden kommer finnas kvar länge, länge.

Allt var dock inte elände i helgen. Hela familjen var och tittade på Grease på lördagen. Biljetterna var bokade sen flera månader tillbaka och var väl ett bra avbräck. Uppsättningen var bra, men Kevin Borg var inte den som imponerade mest på mig i alla fall.

Efter det åkte vi hem och gjorde oss hembakad pizza. Sen sjönk vi ned i tv-soffan och tittade på Downton Abbey.

På söndagen fixade dottern mysig frukost med amerikanska pannkakor, lönnsirap och blåbär. Efter det tog pojken och jag en långpromenad. Det blir till att ta sig själv i örat för att verkligen komma ut på promenader, nu när det inte är tvunget. Till middag blev det en dragondoftande kycklinggryta med ris, vilken mottogs med blandad kritik. Sen blev det mest slötid vid datorn resten av kvällen.