Vad gör man en ensam fredagkväll? Själv snokar jag internet runt efter en kille jag var dökär i när jag var sådär typ 14. Det var på en semesterresa och jag var ALLDELES för blyg och rädd för att våga göra något åt saken, fast det kanske inte ens var ett hopplöst fall. Herregud, jag tror till och med jag ringde upp pöjken sen när jag kommit hem. Blajade bort alltihop i ren nervositet. Åh, lilla tori, vad rädd du var.
Iaf, han har ett vanligt namn och är från en vanlig stad. Men tori med internet-skillzen kan förstås rota fram honom ändå (detaljminne är bra att ha ibland) och kan meddela att han numera inte tycks bo i samma stad, har fästmö och son och spelar i ett kanske åtminstone halvomtalat band. Minsann.
Jag undrar lite hur livet hade varit om jag inte var så RÄDD som tonåring. Inte bara med den här snubben, men i allmänhet. Jag tror jag missade så mycket, bara av ren skräck.