har insett att det är väldigt lite man kan GÖRA när man är hemma från jobbet men inte kan röra sig annat än med mycket möda och stort besvär. man kan inte gå ut och gå. man kan inte träna med sin hund. man kan inte plantera hallonbuskar i sin trädgård. man kan för all del ligga i soffan och läsa deckare från arla till särla, men det är inte riktigt samma grej att göra det när man inte har gjort något annat först. man typ går upp, äter frukost och...går och lägger sig igen? det känns helt avigt och FEL. men det är väl luther som spökar.
hur som helst så börjar foten kännas rätt så okej. fortfarande lite mörbultad, men mer okej än på länge faktiskt. nu har jag ju i och för sig inte GJORT någonting på flera dagar, så vi får väl se hur det blir när jag kommer igång. men nu känns det ändå som att jag har pysslat om den så bra det nu går. gett den bästa möjliga förutsättningar för att bli bra. kom igen nu foten!
vad man KAN göra som enbent är att renskriva samt skriva om delar av sin "bok". det har jag gjort nu i dagarna tre. jag är nästan klar, har bara slutet kvar och där är det ingenting som ska ändras så det lär jag bli klar med nu i eftermiddag.
och sen, undrar jag. vad ska man göra sen? lägga den i en låda och låta den ligga där som ett 250 sidor långt kvitto på sin självterapi? eller skicka iväg den någonstans? och i så fall vart?
jag vet inte om jag någonsin kommer att våga ta det steget. fast livet är för kort för att hålla på och fega hela tiden. äh, jag vet inte.