Igår lyckades jag locka med mig yngsta dottern på min träning. Hon tyckte också det var kul, så nu vill hon fortsätta. Det gjorde mig så glad. Både att vi gör något kul tillsammans och att vi faktiskt behöver träna. Alltid lättare om man är 2 som pushar på varandra.
I förrgår invigdes crosstrainern för hösten. Det blev inget långt pass, 20 minuter bara. Fast det är mycket bättre än ingenting :)
Det börjar ta emot att gå i trappor igen och jag är tröttare. Jag vill ju vara stark och pigg nu. Inte flåsa som en 90-åring för jag gått upp för källartrappen.
Verkar som det är dags för ny provtagning för att kolla läget.