semestermåndag

vi semestrar på i sakta mak. det är skönt med sakta mak och inga måsten. vi småplockar med växthusbygget och igår stuvade vi undan en massa virke som har legat och blockerat halva carporten sen i höstas. vädret är grått och med regn hängande i luften, så har det varit i minst en vecka. jag önskar mig ingen värmebölja och har egentligen inget emot regn, men jag längtar efter att kunna hänga ut tvätt i trädgården och ligga och läsa deckare på gräsmattan.

vi plöjer dvd-boxar (just nu: den danska tv-serien matador) och äter popcorn. jag småplockar i trädgårdslandet och skördar lite varje dag; en squash, en handfull bönor, några morötter, idag tre potatisar. det är fint att äta mat som man själv har odlat.



och vi pratar lite om att resa, eller det är mest mr S som vill, jag känner mig lite skeptisk till resor. och det är det inte många som förstår, man "ska" ju liksom vilja resa. ibland brukar jag säga att det känns onödigt att resa utomlands för det finns så mycket att upptäcka i sverige, men det stämmer inte riktigt, för egentligen handlar det bara om att jag inte trivs med att vara någon annanstans. jag är inte särskilt äventyrligt lagd och tanken på att resa bort känns mest jobbig. och att resa till värmen känns ju helt bortkastat när jag inte tål sol och inte gillar bad och på det hela taget blir som en zombie så fort det är över 20 grader varmt.
och kanske är jag lite störd, jag vill liksom veta i förväg hur jag ska bo och vad jag ska äta och såna saker, det känns liksom bäst så. sen kan jag förstås anpassa mig till nästan vad som helst när jag väl är iväg någonstans, men det känns mer som en form av överlevnad än ett spännande äventyr, åtminstone nu när jag försöker sammanfatta det hela. fast visst har jag roligt också, det är ju inte direkt ett enda långt lidande.

och det värsta är att min mamma är precis likadan. och finns det någonting i den här världen som jag vill undvika så är det att vara som min mamma. så det lutar åt att resa någonstans, kanske till vintern eller så. vi får väl se.