Morgonpromenad, lunch hos föräldrarna och födelsedagskalas för kompis på lördagen och sen massa körsång på söndagen. Trevlig sällskap, fint väder och allmänt skönt.
Jag antar att jag börjar skaffa mej ett liv igen och det är bra, men jag är så trött och sliten. Det är mycket på jobbet och huvudet bara surrar. Tycker det borde ha lugnat sej nu när plugget är slut, men jag är så stressad ändå.
KV ringde just och sa att han kommer imorgon bitti. Jättekul att han kommer men när jag är så här trött har jag svårt att hantera så korta bollar och ser bara alla praktiska problem de första fem minuterna. Sen inser jag att det är kul och blir bra, men jag tappar liksom balansen när jag inte har koll på alla detaljer.
Jag tar alldeles för mycket ansvar för allt runt omkring mej och försöker kontrollera saker jag inte kan eller ska kontrollera, istället för att bara luta mej bakåt och glida med. Jag inser det, men det är svårt att släppa taget. Jag är rädd att tappa alla bollarna jag har i luften och krascha allting om jag inte har stenkoll. Förmodligen en stress-sjuka.
Jag längtar efter semestern, men blir samtidigt stressad av allt jag måste hinna avsluta innan dess... Hjälp! Jag tror jag behöver en toktant eller nåt! Jag är så jävla duktig att jag snart går sönder!