Hahaha, det låter helt sjukt, men när jag var ute och surfade appar till min iPhone så blev det en mens-app för min del.
Jag har haft mens sen jag var 12 år gammal. Det blir nästan 24 år. Jag kommer inte ihåg om mamma satte sig ner med mig redan första året eller om det kom senare, men jag minns att hon visade hur man markerar i almanackan när man har sin mens. Hon berättade att det var viktigt. Och jag har gjort det genom åren... ibland. Kruxet var ju att jag ända tills ungefär 20-årsåldern skämdes så ofantligt över att ha mens. Jag tyckte det var oerhört jobbig att gå omkring med bindor och tamponger i väskan. Ifall någon skulle se eller hitta dem. Likadant var det med de där markeringarna i kalendern. Tänk om någon såg och fattade vad det var. Jag vet inte varför det var så läskigt. Eller jo, det gör jag väl. Det var en känsla som satt kvar från de där första åren då jag trodde att jag var först i klassen med att ha mens.
När jag var hos barnmorskan i förra veckan för att avsluta min havandeskapsförgiftnings-crap ställde hon de vanliga standardfrågorna.
- När hade jag min senaste mens?
- Har jag regelbunden eller oregelbunden mens?
Så klart visste jag inte exakt när jag hade min senaste mens. Så är det alltid eftersom jag inte skriver upp. Så jag får alltid låna en kalender och därifrån höftar jag ungefär. På den andra frågan svarade jag att jag har oregelbunden. Vi pratade om det och jag beskrev hur min kropp fungerar.
- Aha, sa barnmorskan. Så egentligen har du en regelbunden mens som har en längre cykel än 28 dagar och att oro och stress kan påverka cykeln?
- Eh, jaaa... jo, så kan man kanske ...
- För med oregelbunden mens betyder att den kan komma precis när som helst och är ofta hormoniellt kopplad.
What the fuck! Jag har haft mens i 24 jävla år och här sitter jag och får veta saker om mig själv som jag inte har koll på. Jag kände mig som 12 igen och fick min första genomgång hur det är att bli kvinna och ha mens.
I alla år har jag sagt att jag har oregelbunden mens. Jag har aldrig koll när den ska komma. Men nu menade barnmorskan att jag kanske bara har en cykel som är annan än 28 dagar. Jag har ju upplevt den som oregelbunden eftersom den ena månaden kommer i början, sen kan den komma i mitten, eller närmre slutet. Så jag har aldrig brytt mig om att räkna antal dagar. Vem vet, jag kanske har en rätt regelbunden lingonvecka.
Jag har ingen aning när jag har ägglossning. Jag kan inte peka på någon direkt PMS. Jag får finnar, men om jag får det vid ägglossning eller precis innan mens, det har jag ingen aning om. Kanske både och? Jag är jämt godissugen, så det kan jag ju knappast koppla till min cykel. Jag känner mig rätt urbota okunning när det kommer till min egen kropp och detta ämne. Och helt plötsligt så upplever jag det som inte längre ok. Jag är inte ok att inte veta hur min kropp fungerar.
Så när jag av ren slump sprang på en mens-app kunde jag inte låta bli. Jag bara måste ha den. Nu väntar jag på mens. Sugen att få börja använda appen. *skrattar* Helt bisarrt.
Det är 8 dagar kvar till nästa mens gissar min mens-app som låter meddela att jag har 30 dagar i min menscykel. Jag tokgillar min mens-app! =)
2011-03-29 18:29:49
tori
Jag har också en. Tvivlar på att den kommer göra mig mycket klokare dock. :)
Jag har regelbundet oregelbunden mens. Dvs den kommer varje månad och oftast inom någon veckas intervall, men jag vet aldrig riktigt NÄR. Blir så avis på folk som säger att de kan ställa klockan efter sin mens. :P
2011-03-29 18:58:48
Jazzie
Haha, fan va nice att se att det är fler som har en sån app.
2011-03-29 20:50:06
Nimfea75
En sån app skulle jag också behöva, fast då måste jag köpa en iPhone först.
Men det är intressant och konstigt att det är så mycket man inte vet om sin kropp.
2011-03-29 20:53:08
Morris?
Och jag som inte haft mens på 17 år tokgillar appen!
2011-03-29 22:09:13
Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte