Superfort

gick helgen. Lördagen var fläng med bilen hit och dit för att handla. Nu har dock Lillebror äntligen fått en biabädd, en riktig och ingen skitkopia. Kopiorna är nästan lika dyra, men trillar i bitar efter ett par månader.
Nåja, en ny bädd och fäll har han fått att gosa ner sig i, istället för den trasiga. Sen bums iväg till nästa ställe för att köpa hundmat. Och nej, de hade inte hans hundmat där jag köpte biabädden och vice versa. Hem och slänga av hundgrejorna. Stoppade i mig lite mat o kaffe och sen iväg och storhandla till kalaset.

Efter ett besök på maxi med resultat av 1 kasse blommor och 5 kassar mat, var jag rätt nöjd och färdigshoppad.
Hem och skura kylskåpet och in med all mat. Tvätta lite och äta lite, sen var det kväller.

Dagen efter var det lite städning, matlagning och 14 gäster på middag med kaffe och tårta. Pojken gjorde en gudomligt god chokladtårta. Fylld med citronfromage och chokladkräm bestående av smält choklad och gräddfil! Jättegott! Prova, ni blir inte besvikna.

Dottern som fyllde sweet sixteen, blev så glad för sin present att det var en fröjd att se henne :) En bärbar dator som kommer väl till pass för det stundande gymnasiet. Det verkar som hon hade en fin dag.

Smolket i bägaren var väl äldsta dotterns utbrott på kvällen. Jag trodde hon skulle bli glad för teoripaket och 15 körlektioner förbetalda. Men hon blev mest sur för att vi inte betalt allt med våran lön (utan bara hälften)och tagit en del av hennes fondpengar till resten. Fondpengar som sparats i många år för just såna här ändamål. Jag som varit så stolt att trots en knaper ekonomi som ensamstående mamma, fortsatte sparandet varje månad till barnen. Dessutom är hon skitarg för att jag vägrar övningsköra med henne. Hon fattar inte varför jag inte vill sätta mig i en bil, med en tonåring som visar noll respekt för vad jag säger för det mesta, utan tror att det kommer vara helt annorlunda då. Det tror inte jag.

Besvikelsen över hur bortskämd och otrevlig hon var blev enorm och givetvis blev jag förbannad, men vad hjälper det. Detta är bara ett utspel i en lång rad, där jag ständigt får höra hur kasst allt är och hur dålig jag är. Jag fattar att det är upp och ner i en tonårsfamilj, men här är nog min ork snart slut.
Jag älskar mina barn, över allt annat. Men detta är så fruktansvärt jobbigt. I natt vaknade jag strax efter 2 och har inte sovit sen dess :(