En vecka och en dag har jag varit hemma nu. Det känns som mycket längre!
Jag har gått runt och varit trevlig, sagt hej till gamla kollegor och vänner, ätit luncher, varit social om kvällarna, hunnit läsa böcker, fått undan lite pluggande, varit på julbord, klappat katt hos Kollegan, suttit framför Bästisens kamin, ätit söndagsmiddag hos föräldrarna. Idag skulle jag fikat med en kompis i stan, men tågen var så opålitliga pga snöstorm, så vi sköt upp det. Helt plötsligt har jag ett privatliv igen och det är trevligt.
Men jag har inte gjort ett skapande skvatt nyttigt på jobbet! Eller jo, en hel del, men inte ens i närheten av vad jag vant mej vid från Sthlm. Visst, jag har precis kommit tillbaka och det tar ett tag innan saker kommer igång på det här stället, men ändå.
Och all min fantastiska energi, alla mina sprudlande ideer och vilda planer, dom har bara försvunnit. Jag har ingen aning om vart dom tog vägen, men arbetslusten tog dom med sej.
Och ändå - jag mår bra.