det verkar fan som att hela VÄRLDEN har akuta t*ndl*karbehov idag, för jag satt i telefonkö i EVIGHETER och nej, det fanns ju inga tider kvar när jag väl kom fram. det. fanns. inga. tider. inte förrän på onsdag. nu skulle jag kanske kunnat tjata mig till en tid hos en annan t*ndl*kare, för det finns flera stycken på "kliniken", men jag vill inte gå till någon annan. så jag får - ha ha ha - helt enkelt bita ihop.
så satt jag och slöklickade runt lite på facebook och fick syn på någon som kände någon som facebook-gillade ett band som jag lyssnade på när jag gick på högstadiet. ett lokalt band från my home town, men det var ju lite kul ändå. så jag klickade och kollade och jamen se där, där var de ju ALLIHOP, dom jag hängde med under några år på 80-talet.
jag funderade på att skicka ett meddelande till en person som jag faktiskt funderat lite på vad det blev av honom, men jag gjorde det inte. för nästan allihopa i gamla gänget är vänner med varandra på facebook och jag vet inte om jag faktiskt vill ha dom så nära. nu tror jag i och för sig att risken att någon minns just mig är minimal, för a. jag har ett jättejättevanligt namn och b. det var inte precis tal om någon djupare vänskap. vi gick på konserter och drack billigt rödvin och skrev egna låtar och knullade med fel personer och testade gränser och jag var väl 14-15 och jävligt ensam och jävligt olycklig och jävligt vilsen, DÅ, inte FAN är det något jag vill bli ihågkommen för idag.
så nej. håll er borta från mig. jag klickade mig igenom ett antal profiler, och nej, jag mår inte bra av att minnas det här. det är dags att stänga av.