Jo, den där möhippan överlevde jag ju. Det var till och med rätt roligt.
Och det är ju så att jag i min allmänna asocialitet tenderar att glömma att jag är rätt bra på att bonda med folk sådär, och har alltid varit det. Och jag var inte den enda som inte kände så många (även om jag definitivt var den som hade känt bruden kortast tid). Och jag var inte ens usel på aktiviteterna på dagen, tvärtom rätt bra. Oväntat. Och nu känner jag ju redan lite folk på bröllopet om två veckor, stort plus.
Idag känner jag mig lite småbakis (och med träningsvärk i armarna), och imorgon börjar jag jobba igen. Jag spår fullt upp större delen av veckan, det gör inget.