Oftast har jag rätt mycket tålamod. Jag kan lyssna till personer som mal på om de mest ointressanta saker utan att börja skruva på mig, jag kan svara upprepat och glatt på frågor som jag redan fått minst ett hundratal gånger tidigare och jag kan stå i lång kö i affärer utan att börja känna mig tysk (det vill säga få lust att börja kommentera hur &¤¤/&¤%# långasamt kön rör sig framåt). Men när det kommer till teknik och diverse teknikprylar så blir jag som en trotsig treåring som lägger sig ned framför godishyllan i affären och gråter och skriker och sparkar vilt med armar och ben.
Vår datasupport skulle byta e-postprogram till mig igår. "Det kommer bara att ta en halvtimma och sedan funkar allt som vanligt igen." En halvtimma?! Tillåt mig småle. Allt kommer att funka som vanligt?! My ass att det funkade som vanligt!!! All e-post jag skickat från mitt gamla e-postprogram försvann i överföringen. "Oj då, det var ju inte bra." Alla små men bra funktioner som fanns i det gamla e-postprogrammet finns inte i det nya (Outlook). Och datasupporten kunde heller inte svara på frågor jag hade om det nya e-postprogrammet, utan jag fick bara sura motfrågor tillbaka. Gaaah!
Och i söndags skulle jag försöka synka videons (yep, video - ingen inspelningsbar DVD eller hårddisk här, inte) kanaler med TV-kanalerna, och då fick jag ett mindre bryt. Jag har sedan länge tappat bort instruktionsboken, men hur svårt ska det egentligen vara att ställa in videokanalerna? Inte svårt, kan man tycka, men det slutade med att jag gick in i badrummet och grät en skvätt i ren frustration. Sedan diskade jag en massa disk och efter det återupptog jag kanalinställningsarbetet, och då - efter typ en timma - så gick det äntligen upp för mig hur det funkade! Äntligen!
Nu är jag mest sur och trumpen över Outlook. Buhu.