Jag är Drottningen av förhalning. Ställtid är mitt mellannamn. Spetsa det hela med lite allmänt dåligt minne och en fallenhet att förtränga saker så börjar vi närma oss en bild av verkligheten.
Somliga saker kräver emellanåt lite mer aktiv förträngning än andra. Som ex som inte går att resonera med. Jag har sedan länge slutat att ens försöka eftersom det bara får mig att vilja slå huvudet hårt i en betongvägg i hopp om att få dumheterna att sluta. Jag O-R-K-A-R I-N-T-E M-E-D dumheter. Särskilt inte såna som får mig att själv bli dum. Det finns en vink nånstans från eller till universum. Jag vet bara inte om det är jag som ska fatta vinken nångång eller om det är universum. Eller nån annan.
Jaja. Det slutar väl vara viktigt nån gång det med.