...

Ringde nyss FK och sjukskrev mig. För ont för att ta mig till AF och därmed är jag ändå borträknad som arbetssökande för tillfället. Som tur är kan jag vara sjukskriven en vecka utan läkarintyg. Fast intyg kan jag nog ordna, bara jag får en tid hos läkaren. Inställd telefontid där idag gjorde att jag slängde iväg ett mail i stället och krävde en akuttid. Får se om jag får någon.

Sedan lipade jag en skvätt för att jag borde vetat bättre och borde kunnat förutse vad som skulle hända. Om allt annat gått åt skogen så klart att jag råkar ut för skit under graviditeten också liksom. Statistiskt sett borde det ju gå dåligt. Det är ju givet. Och så lipade jag lite till för att jag har så jäkla ont och för att tabletterna bara gör mig mer illamående och för att jag inte fått sova inatt för benet bara krampar och hugger och värker. Sen lipade jag ännu en skvätt för att min mor inte verkade tro att det var så mycket att bry sig om, och nog borde jag väl orka med den där middagen middagen ändå. Sen lipade jag ännu mer för att jag måste till sjukan idag och lämna blodprov inför KUB-test, hur ont jag än har. Och det måste göras, för även om jag borde vetat bättre än att bli gravid så blev jag det och därmed måste jag göra det som göras kan.

Och nu känns det mest bara tomt, mörkt, kallt och jag fryser.