Hej mitt vinterland

Igår vid lunch säckade jag ihop fullständigt. Jag kände mig så himla trött. Inte sjuk. Bara trött. I spegeln möttes jag av en hålögd Jazz med stora påsar under ögonen.
Sovit dåligt?
Ja. Kanske. Men ändå inte. När jag sover dåligt brukar det absolut första som händer är att jag får sjukt svårt att komma upp ur sängen. Det bara vill sig inte.
Men jag har inte haft några såna problem.

Så jag bestämde mig för att gå hem från jobbet. Gå hem, vila och känna efter hur jag egentligen mår.
Jag kom hem, sov i 4 timmar rakt av. Sen fick jag lite problem att sov i natt. Men inte så farligt.
Idag ser min hy bättre ut och påsarna har samlat sig lite. Och så har jag druckit en hel del vatten igår och idag. Påsar under ögonen kan ju faktiskt vara vätskebrist också.

Idag jobbar jag hemifrån och funderar på att göra det imorgon också.
Hur mysigt är det inte att sitta med laptoppen i knät när man sitter nedsjunken i soffan. Utanför pågår en snöstorm utan dess like och micron värmer en liten lussekatt. Lite saftglögg och tända ljus. Det är en arbetsdag som heter duga.

Nu har stormen bedarrat och skymningen börjar lägga sig. Snön ligger tjock på gatorna och hela balkongen är snöad. Idag ska Pojken få komma hem till lagad middag. För en gång skull. Annars är det ju alltid jag som kommer hem till färdigdukat bord.
Snart är det jul och ryktet går att kylan håller i sig tills dess. Hurra