Det är mycket nu. Att vara ledig från jobbet är ingen hit. Inte när du ska göra samma jobb på 32 timmar istället för 40. Eller 42 som jag jobbat de senaste veckorna.
Tack och lov hålls jag utanför krisuppgörelsen här på jobbet. I sista stund har de insett att några faktiskt inte kan gå ner i arbetstid.
Hur ska man kunna det när man måste jobba över varje vecka och dessutom stressar som en gnu de timmarna man är här? Istället fick jag behålla mina timmar och dessutom en löneförhöjning på 700. I och för sig pga ökat ansvar och andra arbetsuppgifter. Jag är tacksam för detta. Det har varit många oroliga stunder för ekonomin sen krisuppgörelsen kom seglande. Avtalets 2,8% kommer inte förrän när krisuppgörelsen är slut, sista mars.
Besiktningen av huset då? Jo, där var lite skavanker som man kan förvänta sig av ändå ett inte helt nytt hus. Papptaket på garaget, lite murkna brädor, bättre ventilation behövs på vinden. Dock finns här en liten sak, som kan bli stor. Vi måste få dokumenterat mer exakt hur renoveringen av nya badrummet gått till. Där fanns lite frågetecken enligt besiktningsmannen. Vi vill inte hamna i något trubbel med försäkringsbolaget vid eventuell skada. Säljaren var inte närvarande (han är allvarligt sjuk, därför säljer de huset). Så tills detta är utrett vågar jag inte ropa hej.
Ja visst ja, idag ringde mäklaren som säljer detta huset och meddelade att han har slutat.
Det kändes sådär, mitt i ett husköp.
Well, nu ska jag fortsätta skriva mina certifikat och rätta dokument till rembursen från Indien. Barnen har redan ringt och undrat när jag kommer hem. Det blir inte i tid kan jag säga. Tur att jag gjorde en god köttgryta igår som de kan värma idag.