Knipa

var så ärlig du kan utan att nämna dina gissningar? och du skriver både att du INTE vill hamna i psykologställning och sen hur hjälpa.
känn efter vad det är du vill, gå på magkänsla mer än artighet och hjälpbehov och kram!

2009-07-07 18:46:20

Man ska vara otroligt stark och engagerad eller iaf ha gedigen erfarenhet av psykisk sjukdom för att stå pall i ett sånt läge är min subjektiva upplevelse. Jag hade hjälpt vederbörande ifall vi hade varit vänner sedan länge och jag redan spelade en roll i vederbörandes liv. Inte annars. Det låter som att ni inte ens setts irl och för mig skulle valet vara självklart: gå inte djupare in i den relationen. Hade du känt vb sedan tidigare hade du vetat lite om hur h*n funkade, nu vet du inget om vb:s problematik och du kan dras in i saker du inte anar nu.
Så känner jag spontant inför det du skriver.
Jag skulle vilja föreslå att du tar reda på numret till psykakuten där h*n bor och om det eskalerar mer, ger h*n numret och undanber dig all vidare kontakt tills h*n sökt hjälp. Det kan låta hårt kanske men var försiktig med dig!!!

2009-07-07 20:07:03

enza: Magkänslan börjar säga mig att jag ska hålla mig undan, och i brist på andra idéer är det vad jag gör just nu.

Will: Personen i fråga är någon jag träffat i verkliga livet, vi har aldrig haft internetkontakt. Dock träffades vi genom en arbetsplats där jag nu inte kommer sätta min fot igen, så vi har inga "gemensamma nämnare" längre. Jag kommer förmodligen hålla mig undan, för det börjar kännas som det enda tänkbara.

2009-07-10 16:52:04

Där tog jag fel bakgrund för givet, sorry. Ja, låt magkänslan styra!

2009-07-10 20:20:02