spring med din längtan

I dag är det skärtorsdag, stjärt-orsdag, whatever, just nu är jag och snart-femåringen hemma själva. Jag har varit en duktig curlingmamma och städat min sjuårings rum (det är trångt och helt belamrat med prylar, det är svårt för MIG att överblicka och städa det, hur svårt är det inte då för honom?), femåringen har plockat lite i sitt redan välstädade rum, de andra är i stan.

Lite vemod kom nyss över mig, men annars är det okej. Bara några stråk sådär. Det kan ha att göra med den här dimman och regnet som gör att det känns som om vi bor vid nordostatlanten. Jag går mest omkring här och skrotar, plockar lite här och lite där. Överallt i huset ligger det olästa böcker och otänkta tankar. Jag bildgooglar på Maine och blir lite längtig. Och så tänker jag på min mage som var som allra sämst igår. I dag är den bättre. Men trött är jag. Och jag börjar gå upp i vikt igen, alla kilona som föll av vill leta sig tillbaka. Jag ska försöka hindra dem.

Jag tror att jag jobbar för mycket. Och ändå känns det som om jag aldrig får något gjort. Jag o-jobbar nog för mycket också, det vill säga sitter och flummar på egentlig arbetstid. Jag måste skärpa mig så att jag orkar tänka de där tankarna och läsa de där böckerna.

I morgon påbörjas en ny fas i mitt liv; min mamma flyttar hit. Ja, nu är det på riktigt. Nu kommer hon att finnas 3 kilometer bort istället för 600. Vi går ut hardcore, på tisdag ska hon vara barnvakt åt båda kidsen hela dagen.

Och nu ska jag fortsätta städa.