uppåt-framåt

Igår var jag närapå en ångestboll, åtminstone med en massa huvudvärk och tröttma och kliande hals, men i dag är jag mer uppsluppen efter en lite seg morgon. Jag bokade några jobb, pillade med ett annat jobb och sen åkte jag till grannstaden och lunchade med min ganska nya vän, eller ja, vi har känt varandra i snart två år men vi har inte varit på fika-basis så himla länge. Han är som en yngre variant av mig själv, lite som en bror, och vi halvt frustade oss igenom lunchen, späckad med ordvitsar på themat THAI. Sen droppade jag av honom på hans jobb, där jag också har jobbat lite för ett bra tag sen, och där träffade jag på en annan bekanting, som jag har jobbat ihop med ett par gånger, han och jag klickar otroligt bra så det var roligt, vi pratade i fem minuter men hann med både att prata om Marx och Kåldolmar och Kalsipper och förskolepedagogik och jobb. Sen åkte jag och hämtade min sjuåring och sen hem igen och nu står en dubbel sats bagel-deg och jäser, egentligen ska det vara vetemjöl special men jag kör med dinkel idag och har ingen aning om hur det blir.

Vissa element i livet är jävligt krångliga just nu, men andra är så fina och jag är glad och tacksam över de här mötena med människor. Så simpelt, så enkelt, så viktigt.

Årets första kalv har kommit, i köket spelas Philemon Arthur and the dung, en av mina bästa vänner som har tre söner fick igår sitt fjärde barn, en jänta, och jag räknar nog med att få komma och träffa henne nästa vecka. Sniffa bebis. Min man odlar skägg och jag har dansat galendans till Perssons Pack.

Just idag är livet bra.