Slöhelg

Det blev inga katter. Antar att det inte var meningen, men det känns lite sorgligt. Kanske funderar jag för mycket, oroar mej för mycket för saker som löser sej på nåt vis ändå. Men ibland blir livet ändå enklare om man tänker efter före.

Var hos osteopaten i fredags och jag vet som vanligt inte vad han gjorde egentligen, men jag känner i hela kroppen att det hänt nåt. Jag är trött, jättetrött och andas djupare nere i magen. Sen har det hänt nåt i nacken, spänningarna har flyttat på sej. Och jag vill bara sova, sova, sova.

Han sa att jag är nersliten och behöver ta det lugnt. Inte måsta en massa utan vila färdigt, lyssna på kroppen. Men jag VILL ju göra så mycket mer än jag orkar.

Igår försökte jag få lite vettigt gjort, städade undan lite i köket. Orkar inte mycket, men det är skönt att få lite rena ytor. Krukväxterna har fått lite ny jord runt rötterna, long overdue. Sen sov jag en stund till...

Jag vill ha vårsol och ny kraft och orka måla mej vackrare och bli förälskad och dansa runt och skratta igen! Jag vill känna inspiration, träffa folk som ger mej nya tankar, lyssna på musik jag aldrig hört förut, bli berörd och känna mej ung och fri och tokig.